lördag 17 september 2011

Black Swan

Black Swan är min första introduktion till Aronofsky och jag måste säga att han kan konsten att få en film att verkligen gripa tag i en... filmen dröjer sig kvar och även några dagar efteråt finner jag att jag fortfarande funderar och reflekterar över filmen.

Det är en  mörk historia som han beskriver - en verligt psykologisk thriller där man i vissa sekvenser inte vet om det är verklighet eller bara som Nina (Natali Portman) hallucinerar . Filmen berättar historien om Nina som är en lovande balettdansös som vigt sitt liv åt att bli den perfekta dansösen. När dansregissören Thomas Leroy (Vincent Cassel) bestämmer sig för att ersätta sin prima ballerina Beth (Winona Ryder) som blivit för gammal är Nina hans första val till nästa stora namn. Han känner dock en osäkerhet om hon verkligen kommer övertyga i rollen som både den vita svanen och den svarta i hans version av Svansjön. Den vita svanen är hon perfekt för men den svarta svanen blir en enorm utmaning för henne att spela övertygande. Den höga press som Nina sätter på sig själv, samtidigt som hon misstänker att den nya dansaren Lily (Mila Kunis) försöker sätta henne ur spel, gör att Nina sjunker allt längre in i sig själv. Snart vet hon inte var gränsen går mellan dröm och verklighet.

Utöver historien om Nina är filmen mycket vackert filmad med utsökta dansnummer och en variant av Tchaikovkijs musik från Svansjön. Det växlar från mörkt till ljust och symboliken mellan Ninas liv och den historia som spelas upp i Svansjön blir uppenbar ju längre man tittar.

//Linda


Inga kommentarer: