När Saroo är 5 år går han vilse. Han åkte tåg med sin bror
till en stad några mil ifrån deras hemby. I staden så fick han vänta på
tågstationen under tiden som hans bor Guddu gick i väg på ett ärende. Men Guddu
kommer inte tillbaka. Saroo gick på ett tåg för att leta efter honom men när
han vaknar är tåget i full gång och på väg mot en, för honom okänd destination.
Saroo kom till Calcutta där han inte förstod någon och få människor förstod vad
han sa då han inta talade bengali som är det lokala språket. Saroo fick kämpa
för att överleva.
Filmen bygger på en sann historia. Saroo finns på riktigt. 80 000
barn försvinner varje år i Indien. Det är skrämmande statistik. Efter att denna
film gjordes så skapades en kampanj kallat Lion Heart där de som gjort filmen samarbetar
med olika hjälporganisationer som t.ex. försöker hjälpa gatubarn,
hjälptelefonlinjer för barn och organisationer som hjälper till att hitta
försvunna barn i Indien.
Filmen är både spännande och intressant med ett lyckligt
slut. Det berättar en viktig historia samtidigt som man känner sig engagerad
och får tänka till lite själv. Jag gråter inte ofta till film men några tårar
föll på slutet när jag såg den här. För mig så är detta drama när det är som
bäst. Om du någon gång har gått vilse så kommer du att kunna känna igen dig i
delar av det som Saroo upplever. Jag rekommenderar starkt denna film som snart
kommer att finans till utlåning på bibliotek.
Film: Lion
Regisör: Garth Davis
speltid: 1 timme 58 minuter
Bygger på boken A Long Way Home av Saroo Brierley
// Caroline
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar