Ombeni har flytt från krigets Kongo och bor sedan en tid i norra Sverige. Hon befinner sig på en trygg plats men plågas av hemska minnen från den sista tiden i hemlandet. Rebellerna som stormade in i familjens hus mitt i natten. Inom några minuter var halva hennes familj mördad och hon och två systrar bortförda av rebellerna. En mardrömstid i rebellernas läger följer då Ombeni och systrarna utsätts för upprepade våldtäkter och misshandel. Ombeni lyckas fly med avsikten att så fort som möjligt återvända för att rädda systrarna. Nu blir det inte så och vi får följa hennes flykt genom Kongo och så småningom till Sverige. Här lever hon ensam med sina minnen och sin oro för småsystrarna. Hon återupplever de värsta ögonblicken i sitt liv gång på gång – ett fyrverkeri eller en skrikande kvinnoröst kan vara den utlösande faktorn som kastar henne tillbaka i de traumatiska upplevelserna. Sverige är tryggt men svenskarna fattar inte vad hon varit med om och är inte beredda att lyssna.
En bok att bli berörd och upprörd av – jag sträckläste den på en kväll! Enligt eftertexten med källa Röda korset, 2009, lever mellan 70 000 och 100 000 personer som utsatts för tortyr eller bär på svåra krigstrauman i Sverige idag.
Författare: Christina Wahldén. Fortsättningen på boken heter: Min systers dotter har många pappor
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar